söndag 24 juni 2012

Varför är orden "Gud välsigne er" på en skolavslutning så farliga?


De senaste åren har det förts diskussioner angående traditionen kring skolavslutningar. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/battre-skolavslutningar-utan-politiker_7265699.svdbattre-skolavslutningar-utan-politiker_7265699.svd

Genom livet har jag gång på gång slagits av den negativa bild som ofta kommer fram i kultur och media om kristendomen. På senare år har jag också förvånats över hur det samtidigt som man är starkt kritisk mot den religion som präglat Sverige under många sekler, samtidigt är nästan helt okritisk till andra religioner utan att studera grunderna utifrån de skrifter som religionen härstammar från. 
Nu är det ju så förstås att det är mycket annat som formar en människa än religionen. Men man kan heller inte komma ifrån att ett lands religion på något sätt har format det tänkesätt och lagar som finns i landet, dock inte sagt att människans tänkesätt i ett land speglar den dominerande religionen i landet.
I Sverige tycker vi det är självklart att man tar hand om människor som inte klarar sig på egen hand. Vi tycker det är självklart att man får uttrycka sin åsikt. Vi tycker det är självklart att kvinnor, barn och män har samma värde. Vi tycker det är självklart att ge människor som misslyckats en ny chans. Vi tycker det är självklart att skydda människor som är utsatta för våld. Ibland möter jag en förvåning hos människor som möter helt andra värderingar än de man tror är universella. Men värderingar är inget medfött som jag ser det. 
Jag har här tagit med en artikel från missionspastor Torsten Åhman ang. diskussionen nyligen om en präst på en skolavslutning får säga "Gud välsigne er" eller inte:

"Inte underligt att föräldrar är livrädda för att barnen ska ha skolavslutning i kyrkan.

Ett märkligt fenomen är vi med om dessa dagar. När fulla ungdomar åker skränande genom stan på lastbilsflak står stolta föräldrar vid sidan och applåderar. Samma föräldrar kan vara livrädda för att barnen ska sjunga ”den blomstertid nu kommer” och höra en präst be en bön.
Men det är kanske inte märkligt att man har den rädslan. I media pumpas hela tiden bilden upp hur farlig den kristna tron är.
Här är några exempel från den allra senaste tiden.
I Aftonbladet skrev Robert Aschberg (25 maj) om internatskolan Lundsberg och den mobbing och penalism som förekommer där och om ”upprepade fall av våldsbrott och en del grova sexuella övergrepp mot minderåriga”.                                                         ”Lundsberg vilar enligt stiftelsens stadgar på kristen grund”, skriver han … Det ”kan vara en förklaring till en del av missförhållandena”.
Så här skrev Anna Laestadius Lagerström i Svenska Dagbladet den 17 maj:
”Låt oss ta det från (kristendomens) början. I begynnelsen var kvinnan blott en sämre man, skapad av Adams revben. Slidan var en inverterad penis. På grund av hennes släktskap med fresterskan Eva var kvinnans sexdrift starkare än mannens (vilket också är förklaringen till varför så många kvinnor på 1600-talet beskylldes för att ha kopulerat med djävulen, de kunde helt enkelt inte låta bli)”
Idag den 6 juni skriver Karin Olsson på Kultursidan i Expressen om ”den kristna terroristen Anders Behring Breivik”.
Det är klart att föräldrar som får sin enda information om kristen tro via media och de bilder media skapat i opinionen blir livrädda. Vem vill att ens barn ska utsättas för det som inspirerar till våldsbrott och sexuella övergrepp som dem som skett på Lundsberg? Vem vill att ens barn ska se på kvinnan som en sämre man? Vem vill att ens barn ska påverkas att begå våldsbrott likt dem som Anders Behring Breivik gjort?
Kunskapen om det mest elementära inom den kristna tron är i många sammanhang närmast obefintlig. Det är klart att de som fått sin enda information genom artiklar liknande de citerade kan få en ohygglig bild.
Vi skulle behöva någon eller några som kunde träda fram, få förtroende på den offentliga arenan, skingra dimmorna och förklara att verkligheten egentligen är den rakt motsatta den som dessa tidningsartiklar beskriver. Men det räcker inte vi behöver alla hjälpas åt."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar