söndag 30 juni 2013

Tankar efter sommarprataren Katarina Gospic

På sommaren är det mysigt att lyssna på sommarpratarna på radio. Idag lyssnade maken och jag på Katarina Gospic som är läkare och forskare här. Ett mycket bra program. Hon var mycket positiv till de möjligheter som vi har i Sverige att studera, utifrån sitt perspektiv att de möjligheterna inte finns överallt i världen. Hon var också positiv till de små skillnader som finns i löner i länderna i Norden, och som gör samhället lugnt och tryggt till skillnad från USA och England (vänsterns hatobjekt nr 1). Här måste jag nog i alla fall tycka till lite... Jag är också glad liksom Katarina över de möjligheter som vi har. Alla har möjlighet att studera gratis i Sverige. Jag är också glad över att vårt land (avsett parti) erbjuder rättigheter till människor som inte kan försörja sig, att ha en dräglig tillvaro. Men jag tycker det är fel att nämna USA och England som motsatser. Katarina borde istället tagit andra länder som motsatser som inte har något socialt välfärdssystem överhuvudtaget.

Katarina berättade om amygdala i hjärnan som sätter igång försvarsmekanismer vid långvarig stress som aggressioner etc. Hon menade att det är viktigt att ländernas ledare känner till hur hjärnan fungerar vid långvarig stress. Min reflektion tolkning av programmet är att vårt trygghetssystem i samhället,  där alla erbjuds i alla fall mat för dagen och mycket mer, borde innebära att vi inte har några människor som lider av långvarig stress (?).
Men.. det är inte bara pengar som ger människor en mindre stressad hjärna. Även möjlighet att delta i samhället, att försörja sig och sin familj genom arbete, goda relationer etc. har betydelse för en harmonisk hjärna. Här kommer ju kristna värderingar som ansvar också in. Ett samhälle byggt på kristna värderingar erbjuder invånarna trygghet, utifrån det gammaltestamentliga tiondesystemet - skatten. Men för att inte samhället skall gå under efter att människor då har utnyttjat trygghetssystemet, krävs att invånarna tar eget ansvar också. Detta perspektiv syns sällan i debatten. Det anses moraliserande. Bland de invandrare jag mött, har man ofta tagit eget ansvar, att studera och lära sig språket. Samtidigt har de ändå erfarit, att deras vänner som samtidigt har sökt sig till USA eller England, betydligt enklare och snabbare komma in i arbetslivet. Det kan ju förstås bero på att de redan kan engelska, men inte enbart därför.
I Sverige har arbetslivet ofta varit mycket förmånligt för dem som redan har ett arbete (särskilt inom kommun etc. där man i princip aldrig riskerar att bli av med jobbet), medan de som inte kommit in i arbetslivet har haft det mycket svårt att komma in i systemet. Det svenska trygghetssystemet i arbetslivet gör det tryggt för dem som är innanför, men bygger stora hinder mot dem som är utanför. Att vara arbetslös innebär en stor stresspålagring. Jag tror att utanförskapet är värre än bristen på pengar.

Människors långvariga stress och utanförskap tycks ofta i media legitimera upplopp som t.ex. i Husby. Det är en sak att förklara något, men jag tycker nog att medias framförande samtidigt också har försvarat beteendet. Det undergräver demokratin i ett samhälle, när brottsliga handlingar ibland nästan anses som OK. Vi upplever alla stundtals långvarig stress på något område i livet. Här tror jag att det kristna evangeliet innebär en förändring i människans hjärta som är grunden för frid och fred, både inombords och i samhället.

Läs mer:

Det kristna evangeliet - det glada budskapet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar