Jag fortsätter här min diskussion utifrån Micael Grenholms predikan på Frizon om fattigdomsbekämpning. Utifrån att Micael anser att man skall stoppa utvisning av fattiga människor har jag svarat så här:
I politiken måste tyvärr prioriteringar ske, pga. att inte skattemedlen
är obegränsade. Då anser jag att man i första hand skall ta emot
flyktingar som är förföljda. T.ex. kristna som är den största gruppen
förföljda i världen och behöver en fristad (se på Syrien, Egypten, Kongo
etc). Har man frågat fattiga som inte är förföljda om de verkligen vill
flytta från släkt och vänner, eller om de inte hellre vill ha hjälp på
plats? Genom olika biståndsorganisationer kan de resurser man har att
hjälpa räcka långt mycket längre, om biståndet sker där folk bor
istället för att de skall behöva bryta upp för att kunna överleva.
Jag uppfattar det som förenligt med kristen tro att i första hand ta
ansvar för sin familj, därefter har man förstås också ett ansvar även
utanför familjen. Men ens resurser är inte obegränsade. Här tror jag det
är viktigt att diskutera det vanliga lånesystemet som är mainstream i
vårt samhälle. Skuldsättning både personligt och i samhället begränsar
möjlighet att hjälpa andra på samma sätt som om man är skuldfri.
Skuldsättning innebär att man har intecknat framtida generationers
inkomster. Det varnas i Bibeln för att ta lån. Här tror jag det är
viktigt att komma ifrån lånesystemet i Sverige, genom att göra som i
fattiga länder – bo hemma tills man byggt sig ett eget (lagom stort)
hus. Egentligen bör man ha en tomt som man kan odla sin egen mat på, men
det kan vara svårt om man bor i stan. Sedan sparar man istället för att
betala på lån, och hjälper sina barn att bygga hus när de skall bilda
familj så de i sin tur kan spara till hus till sina barn. Då behöver
ingen låna pengar, och man kan använda de sparade ränteutgifterna till
att hjälpa andra. Så borde hela samhället vara uppbyggt. Alltså inga
skulder vare sig personliga eller statliga! Sedan tror jag det är
viktigt att inte konsumera mer än vad man behöver, för att ha ett
överskott att dela med sig av. Med denna bibliska modell kan fattigdomen
utplånas i världen, om människor vänder sig till Gud och lämnar synden
som i grunden är orsak till fattigdom (kan var på individnivå, men också
på samhällsnivå, där onda styresskick i länder håller människor låsta i
fattigdom).
Själv är jag månadsgivare på Läkarmissionen, som jag tycker känns
pålitliga. Sedan har jag god erfarenhet av pingstmissionen, där
missionärerna finns på plats och ser att biståndet kommer till gott
ändamål. Som barn hände det att vi hade missionärer på besök hemma som
berättade fantastiska historier. Dessa har gjort stora uppoffringar för
en liten lön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar