Om man känner till historien så var samhället förr byggt på allmosor. Den rike gav en peng till den fattige som kunde överleva men inte mycket mer. I vårt nuvarande system, skall ingen behöva tigga och stå med mössan i handen, utan den som inte kan försörja sig får del av vårt socialförsäkrings-system. Sådant finns även i de länder som tiggarna kommer ifrån men inte i samma utsträckning som vi är vana vid. Inte alla kan tänka sig att jobba för 2000 kr/månaden om tiggeri ger mer pengar. Barnen får inte gå i skolan då de skall tigga istället. Ändå är utbildning nödvändig för framtida självförsörjning, något som de som ger till tiggare faktiskt förhindrar.
I vårt samhälle finns försörjningsstöd för dem som inte tillhör något försäkringssystem. Här har samhället kontroll på att den som söker hjälp inte luras, genom att kontrollera inkomsterna så gott det går. Det ställs också krav på att man skall göra vad man kan för att försörja sig själv. Medel för att bistå med sådan hjälp kommer genom skatteintäkter. Själv anser jag denna modell stämmer mer överens med bibeln än vad tiggerisystemet gör - ett visst kontrollsystem behövs eftersom människan inte i grunden är god, utan tar för sig på bekostnad av andra om det finns möjligheter till det. Tiggeri bygger på att den som ger känner sig god för stunden. Att dela med sig åt andra som behöver genom skatten känns inte på samma sätt eftersom man inte själv får den omedelbara känslan av belöning. Som komplement till skatten finns det också möjlighet att ge av sitt överflöd till olika hjälporganisationer. Även här hänger inte alltid känslan med eftersom man själv inte får omedelbar belöning och ser resultatet. Känslan att gå förbi en tiggare utan att ge något, är att man känner sig hård, grym och mycket okristen. Men det är detta som tiggerisystemet går ut på. Annars hade det inte fortlevt om folk hade tänkt rationellt. Känslan och logiken stämmer inte överens. Ofta har man även fått lära sig att känslan är Guds röst i ens inre. Jag har träffat människor som blivit av med mycket stora summor, som belånat fastighet och gett bort arv - allt man kunnat, för att man blivit förförd av tiggare. Man har intalat sig själv att känslan varit detsamma som Guds röst. Denna känsla är sol och vårare skickliga att förmedla. Först efteråt märker man bittert att man blivit lurad. Själv blir jag förtvivlad över att så många råkar illa ut av detta. Jag läser ingen som tar upp dessa frågor. Är jag ensam?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar